2009-11-04

Mitt liv är som en parodi på Winnerbäck. Och jag orkar inte gråta mer. En parodi. Någonstans måste allting ha ett slut. En Parodi. Frågan är bara vad som tar slut först?

Jag är på väg härifrån
Jag kan inte förklara
Jag stänger av telefonen

Jag glider ifrån allt
Vad var jag en gång?
Jag förlorar mitt fokus
Vad drömde jag om?

Jag skulle aldrig få säga
Att det var enklare förr


Jag ser mig i spegeln
Det är en dålig dag
Är det honom jag känner?
Är det han som är jag?

Det krävs så mycket mygel
för att verka normal


Rör mina händer
Du måste förstå
Jag orkar inte förklara
försök och se det ändå

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...